Svensk ordbok 2009, webbversion

klä a´v verb klädde klätt, pres. klär ●ngn gång fast sammansättn., seavkläda ta av kläderna kläd.klä av barnenklä av sig och lägga sig○äv. ngt ut­vidgatklä av granen○ofta bildligtfull­ständigt ut­klassa han klädde av sin mot­ståndare full­komligt och vann med 6–0, 6–1klä av ngn/ngt (ngt)sedan mitten av 1400-taletSvenska Medeltids Dikter och Rimfornsv. klädha af Subst.:vbid1-885677avklädande, avklädning; vbid3-885677avklädsel